Travanalys


Lär dig förstå trav

 
Art On Line var storfavorit på V75 Jägersro i en V75-omgång och given att gardera...
 

Vi spelare brottas varje vecka med balansen mellan att skapa ett system som har stor chans att ge 7 rätt och ett system som har stor potential när det gäller utdelningen. När det gäller V75 är det emellertid svårt att räkna ut exakt. Istället får man resonera sig fram och testa med vissa antaganden. Varken vinstchansen eller värdet är något vi får gratis utan istället måste vi bedöma dessa.


Spika en storfavorit?
Det som talar för att spika emot en storfavorit är att man skapar ett mycket bättre värde i sitt system de gånger spiken går in i jämförelse med de gånger man garderat. Och detta gör man i en omgång som potentiellt kan generera mycket stora pengar (eftersom en storfavorit förlorat).


Exempel:
Låt oss säga att du som spelare överväger att gardera storfavoriten och därmed tänker dig ta med 6 hästar totalt i avdelningen inklusive storfavoriten. Skulle storfavoriten vinna har du relativt små chanser att få 7 rätt OCH bra nettovinst eftersom du i jämförelse med övriga spelarkollektivet har ett relativt svagt system sett till de övriga avdelningarna.


Även om du satsat 6000 kronor på ditt system så är det värt lika mycket som ett system på 1000 kronor som till skillnad från dig har storfavoriten som spik. Så steg 1 är faktiskt att börja med att ta bort storfavoriten från systemet eftersom värdet av att ha med den inte motsvarar kostnaden som den ökar systemet med. Har du istället 5 hästar så kan du öka värdet på resten av ditt system med ca 17 %.


Gott så långt. Låt oss istället säga att du spikar emot storfavoriten. Skulle denna spik gå in så är ditt system sett till övriga avdelningar 5 gånger så mycket värt som ett garderingssystem. Detta eftersom kostnaden har sjunkit till en femtedel när du nu har spikat.


Eftersom V75 är ett spel mot resten av spelarkollektivet handlar det om att göra tvärtom, eftersom det är just när detta spel funkar som värdet uppstår. Om vi återgår till exemplet där storfavoriten har förlorat och din spik har vunnit så återstår numera de system som antingen garderat storfavoriten eller de system som liksom du spikat en annan häst.


Poängen här är att det är extremt ovanligt att spelare spikar emot en storfavorit. Så skulle din spik vinna så ökar värdet med ditt system med mycket mer än streckprocenten på ekipaget. Detta beror på att minst 90% av de strecken kommer från system som garderat storfavoriten istället för att spika emot den.


Om vi antar att din spik har en vinstchans på ca 15 %, och att den är streckad på 10 %. Vinner hästen kommer den öka värdet på resten av ditt system med ca 100 ggr (relativt övriga spelarkollektivet) samtidigt som dess vinstchans är 15 %. Det är ett enormt övervärde!


Sedan är ju sannolikheten att man sätter sina "motspikar" mycket lägre än att sätta favoritspikar. Men spikar man mot en storfavorit och garderar en annan storfavorit, så har man ju "råd" att spika 1-2 favoriter som är moderat streckade. Alternativt, om man spelar reducerat, kräva att 2 favoriter vinner; eftersom detta är väldigt vanligt.


Så om du inte gör reducerat och behöver tre spikar är rekommendationen att du spikar mot en storfavorit, garderar en annan storfavorit och spikar två "normala" favoriter. Har du dessutom råd att helgardera så är ju det också ett vinnande koncept. Speciellt i lägsta klassen och i stolopp.



Om vi tar ett exempel på hur ett sådant system skulle kunna se ut:


Silver: Strecka 4 mest streckade.
Brons: Spika favoriten (normalstreckad)
Klass 1: Spika favoriten (normalstreckad)
Guld: Gardera storfavoriten (som man inte tar med) med 4 hästar
Kallblod: Spika emot storfavoriten (gärna spetshästen eller andrahandaren)
Stolopp: Helgardera
Klass 2: Helgardera


System: 4 x 1 x 1 x 4 x 1 x 15 x 12

Kostnad: 1440 kr


Hur det fördelar sig mellan avdelningarna beror ju helt på omgången förstås, hur öppna loppen är, hur streckfördelningen ser ut osv. Men däremot så lönar det sig att spika spetshästar oftare än andra. Speciellt om det är en spik som går emot en storfavorit, eftersom spetshästens chanser då ofta underskattas.



Framgångsrikt tvillingspel

 




Tesen om att det i högre utsträckning finns överodds här än i andra spel.

Logiken bakom denna tes är tämligen okomplicerad:


1. Spelarkollektivet är duktiga på att hitta vinnare, men sämre på att hitta hästar som har kapacitet att komma tvåa, men som sällan vinner.


2. Tvillingspelarna överspelar de bästa hästarna.


När man spelar tvilling finns det några enkla metoder för att hitta bra kombinationer som ger överodds:


*  Spela alltid med en utgångshäst och max en handfull kombinationer (personligen gillar Marre att köra raka tvillingar eller max två kombinationer).


*  Utgångshästen bör antingen vara den förmodade spetshästen eller den bästa hästen.


*  Leta efter hästar som har bra kapacitet men som är "ickevinnare". Dessa har ofta många andra och tredjepriser. De har ofta gått bra tider, och har fått bra placeringar mot tuffa gäng, men de har inte vinnarskalle och därmed vinner de mycket sällan. Dessa är perfekta att ha med på en tvillingkupong eftersom oddsen på dem ofta är mycket höga. Ofta har dessa hästar en låg vinstprocent men hög platsprocent.


*  Leta efter veka, men startsnabba hästar med bra lägen. Dessa får ofta fina ryggresor.


*  Markera din utgångshäst och jämför sedan med oddsen på alla kombinationer. När man jämför kombinationerna så är det lättare att avgöra hur rimligt oddsen är satta. Om en kombo ger 10 ggr och en annan kombo ger 70 ggr, så bör man fråga sig: är det verkligen rimligt att den ena hästen har 7 ggr så stor chans att komma på första eller andraplats?


Det mycket att fundera över, lycka till med spelet..



"Travspråk"



A


A-häst
Om man i ett lopp väljer att rangordna hästarnas chanser menas med detta en häst som i förhand anses ha bra chans att vinna.

Aktion
Hästens sätt att röra sig. Man skiljer bland annat på rund och flack (fram)aktion. Vissa hästar har aktionsproblem, problem med att trava rent och snyggt. Galopphästar med aktionsproblem rör sig kort och stelt istället för mjukt och med längd i stegen. Aktionsproblem kan bero på mycket: skada, dålig balans eller att hästen inte trivs på underlaget.

Andra par utvändigt
Bra position i travloppet; hästen i andraspår bakom den som travar utvändigt om ledaren.

Autostart
En av av två vanligt förekommande startmetoder i Sverige för trav; åtta hästar i första ledet, fyra i andra. Vid internationella tävlingar kan det förekomma annat antal hästar bakom startbilen i de olika leden.

Avhängd
En avhängd häst har blivit långt efter täten i ett lopp.


B


B-lopp
Lopp för hästar som har få startpoäng och inte kommer med i vanliga lopp. B-loppen körs utan totalisatorspel och relativt låga prispengar.

B-häst
En häst som bedöms ha viss vinstchans. Se A-häst.

Bakspår
Startspår i andra ledet, 8-12 i volt, 9-12 i autostart.

Bakvarv
Kusken värmer ofta upp inför tävlingarna med att köra några varv motsols på banan för att inte stressa upp hästen. Hästen lär sig att ta i för fullt och trava i tävlingstempo när den vänds upp i rätvarv.

Balans
Beskriver hur en häst är balanserad. Balansen på en travhäst kan justeras med olika typer av skor och vikter. Ett uttryck som man kan höra är "Idag ska jag ta av honom skorna, så att han får en lättare balans".

Banunderlag
Banans underlag skiftar med årstiderna, temperatur och nederbörd. Under vinterhalvåret kan hästarna utrustas med hakar i skorna på grund av att banan är hård och fästet dåligt. Inom galoppen rids loppen i huvudsak på gräs- eller sandunderlag, vilket även kallas dirttrack. Häck och steeplechase är också underlag och gäller hinderlopp. Skor med hakar är inte tillåtet på galopphästar.

Barfota
När travhästen tävlar utan skor på hovarna kallas det att den går barfota. Hästens kapacitet förbättras oftast om den går barfota. Vissa hästar klarar inte av det för att de har känsliga hovar.

Behöver loppet
En häst som inte är i toppform och därför behöver tävla sig i form.

Bergvinnare
En häst som anses ha mycket bra vinstchans.

Bilstart
Annat ord för autostart. En av av två vanligt förekommande startmetoder i Sverige för trav; åtta hästar i första ledet, fyra i andra. Vid internationella tävlingar kan det förekomma annat antal hästar bakom startbilen i de olika leden.

Bjuda till
En häst som presterar sitt bästa när kusken eller ryttaren begär det.

Bli över
En häst som inte kan starta särskilt snabbt och därför lätt hamnar illa till, blir över. En häst med dåligt startspår riskerar också att bli över.

Blinkers
En utrustningsdetalj inom galoppen, skygglappar som gör att hästen inte ser åt sidorna, bara rakt fram. Markeras i programmet med "B".

Blåsa till (även Svepa fältet)
En snabb attack från häst som ligger långt bak i fältet, se även Svepa fältet.

Bong
Gammaldags uttryck för spelkvitto och spelkupong.

Brisa
Leka med motståndet, sticka ifrån de andra hästarna.

Bryta
Leka med motståndet, sticka ifrån de andra hästarna.


C


C-häst
C-hästen värderas ha liten chans att vinna, se även A-häst.

Canter
Långsam galopp.

Catchdriver
Kusk som nästan bara ägnar sig åt att köra lopp och hyrs in vid särskilda tillfällen. Ibland kallas tränare som kör annans häst också för catchdriver eller lånekusk.


D


Dala genom fältet
Om hästen plötsligt tröttnar och snabbt faller bakåt i fältet.

Defilering
Före loppet visar hästarna upp sig för publiken travandes i programnummerordning. Vinnaren segerdefilerar efter loppet.

Derby
Namn på galoppsportens mest berömda löpning - för 3-åriga hästar över 2400 m. Ursprunget kommer från England, där det första Derbyt reds 1780. Har sedan spridits till resten av galoppvärlden och även travvärlden. Löpningen är uppkallad efter Lord Derby.

Diskad
Om en travhäst galopperar längre än 150 meter, över mållinjen eller fler än två gånger diskvalificeras den och tas ur loppet. En häst kan även diskas för andra förseelser, till exempel trängning.

Distans
Trav och galopp löps på flera olika distanser. Inom travet använder man uttrycken kort, medel och långt. De vanligaste distanserna inom travet i Sverige är 1640 meter, 2140 meter och 2640 meter. I galoppsporten heter det sprinterlopp 1000 - 1400 m, milerlopp 1600 - 1950 m och stayerlopp 2000 - 2600 m. Hinderloppen är längre, vanligast 3500 - 3800, men kan vara upp till 4500 m.

Distanserad
Om hästen hamnar väldigt långt efter vinnaren blir den distanserad. Varmblodiga hästar distanseras om de i ett sprinterlopp kommer in tio sekunder eller mer efter vinnaren. Över 2140 meter gäller 11 sekunder och över längre distanser 12 sekunder. En totoplacerad häst kan aldrig vara distanserad.

Dra
Ledaren håller ett högt tempo. Han drar i ledningen.

Drag
När man tror extra mycket på en häst som inte är mycket tippad har man ett drag.

Draghjälp
Följa med bakom i ryggen, vinddraget, på andra hästar. Vissa hästar kräver draghjälp i loppen för att kunna göra sitt bästa.

Drivning
För att hästen ska göra sitt bästa använder kusken sitt spö för att ge signal till hästen att ge sitt yttersta. Det är tillåtet med några enstaka lätta drivningar under loppets sista 400 meter - med en hand i vardera tömmen. Inom galoppen tillåts jockeyn använda sitt spö för korrigering och lätt drivning, så länge hästen kan förbättra sin position eller vinna. Samtliga slag måste träffa hästens bakdel och får ej utfärdas med spöarmen över axelhöjd och inte heller upprepade gånger utan vila. Onödigt hård spödrivning bestraffas av domarna. Läs mer om drivning i galoppsport.se

Dubbelklasslopp
Detta förekommer i V75 när hästarna i till exempel klass I möter hästarna i bronsdivisionen och startar 20 meter före.

Dödens
Positionen utvändigt om ledaren i loppet. Det är tufft och psykiskt jobbigt att springa där. För de flesta hästar är vinstchanserna små från den positionen.

Dött lopp
Om flera hästar når mållinjen samtidigt och inte ens målkameran kan utse en ensam vinnare döms dött lopp.

Döva
Man "dövar" hästar genom att stoppa bomull eller skumgummibollar i öronen på dem. Den här metoden används för att de ska lugna ner sig.


E


Efter
Efter, som ofta förkortas e, är avelstermen för hästens pappa (eller morfar). Ett "-" anger mamman, och uttalas "undan".

Enkel häst
En medelmåttig häst som inte behöver ägnas någon större uppmärksamhet.

Enkelrad
Om du på V75, V64, V5 eller DD bara markerar en enda häst i varje avdelning har du gjort en "enkelrad". Spelar du systemet flera gånger får du en "flerbong".

Enkelstreck
En spik, samma som Singelstreck.

Entömd
En häst som bryter åt det ena eller andra hållet. Den "hänger på en töm". Beror ofta på att hästen besväras av något.

Entaktad
En stark häst som gynnas av ett högt tempo och långa distanser och som har svårt att växla tempo.

Exteriör
Hästens fysiska yttre, utseende.


F


Fasta spår
När travhästar stryks brukar startspåren ändras. Spår 3, 6 och 7 vid voltstart är fasta och ändras inte vid strykningar. Likaså flyttas inte bakspår, vid autostart, fram till framspår vid strykningar. Galopphästarnas startspår ändras inte vid strykningar.

Fastlåst
En häst som i ett lopp blir instängd. Den har hästar runt omkring sig och kan inte byta spår.

Favorit
Den häst som är mest spelad i ett lopp och alltså har lägst odds.

Favorithot
Närmaste utmanaren till loppets favorit.

Fela
Annat ord då travhästar galopperar, se galopp.

Felfri
När en travhäst genomför ett helt lopp utan att galoppera "gick den felfritt".

Fidus
En häst som kan överraska till ett högt och bra odds.

Finish
Slutskedet i loppet, sista biten på upploppet och hästens spurt.

Fleris
När man spelar exakt samma system på ett streckspel flera gånger för att ha chansen att vinna mer än om man bara spelat systemet en gång. Det här är vanligt i på förhand enkla omgångar med många storfavoriter.

Flerklasslopp
Ett lopp där hästar ur två olika klasser möts. Hästar i den lägre klassen startar 20 meter före.

Formkusk
Kusk som är i form och därför vinner även med sämre hästar för tillfället.

Formtal
Ett värdetal som sätts av en officiell handikapper, som värderar hästarnas prestationer i alla starter inom galoppen. Alla 3-åriga och äldre hästar som har gjort minst två starter har ett formtal. Formtalet uttrycks i kilo och det varierar från 30 kg för de sämsta, upp till närmare 100 kg för de allra bästa.

Framspår
Spåren längst fram, öppna spår, där hästen och kusken kan ladda framåt direkt mot ledningen utan att hindras av framförvarande konkurrenter.

Franskstammad
Travare med franska föräldrar. Franska hästar är ofta starka, men också något osäkra i travet och galopperar lätt.

Frisk
Pigg och glad häst som drar hårt i bettet och ser löpvillig ut.

Fronten
Den mest eftertraktade positionen i ett travlopp för de flesta, ledningen. Alla hästar klarar dock inte av att springa i ledningen. Se även Frontrunner.

Frontrunner
En häst som endast, eller bäst, fungerar i ledningen.

Främre volten
Hästarna 1-5 som voltar för sig själva i voltstart.

Full väg
När man pratar om full väg menar man egentligen medeldistans, 2140 meter, som är den vanligaste travdistansen i Sverige.

Fullblod
Det engelska fullblodet är den hästras som används i galoppsporten. Rasens 3 stamfäder, The Godolphin Arabian, The Byerley Turk och The Darley Arabian från 1700-talets början, kan följas i stamtavlorna på alla fullblod. Man tävlar även med det arabiska fullblodet men då i egna löpningar.

Fuska bort ett varv
En häst i ledning som tillåts hålla ett väldigt lågt tempo. Ingen annan häst utmanar. Om hästen får göra det ett helt varv har den "fuskat bort ett varv".

Fux
En gulbrun eller rödbrun häst med dito färg på man och svans.

Fäste
En benämning som motsvarar det grepp hästens hovar har på banan. Underlaget växlar på grund av bana, väder och årstid. Vissa hästar behöver bra fäste för att komma till sin rätt.


G


Galopp
En naturlig gångart hos en häst. I travtävlingar är det dock otillåtet. Galopperar en häst tre gånger under ett lopp diskas den. En galopp som håller på längre än 150 meter leder också till diskning.

Glasklar
Annat uttryck för en på förhand säker vinnare.

Glänsare
En häst som alltid ser bra ut i värmning och provstart, men som inte alltid gör lika bra ifrån sig i loppet.

Grepp
Att skaffa sig övertag. En hård slutstrid brukar sluta med att en av hästarna skaffar sig grepp om loppet.


H


Halvrad
Häst som startar två gånger, med bara några dagars mellanrum, får i det senaste av trav- och galopprogrammen en ofullständig formrad som bara kan redovisas till hälften. Programmen trycks med upp till en veckas framförhållning och hinner inte få med resultatet av den senaste starten.

Halvspår
En häst som i loppet ligger mellan två spår - detta är inte tillåtet! Det hindrar nämligen bakomvarande konkurrenter att ta sig fram.

Handicap
Formtalen ligger till grund för viktsättningen i handikapplopp. Teoretiskt ska alla hästarna komma i mål samtidigt i ett sådant lopp, men så sker naturligtvis aldrig. Formtalen ligger dessutom till grund för uttagning av startande hästar i galoppens större löpningar när det anmäls fler än de 15 hästar som tillåts starta. 10 av de hästar som har de högsta formtalen kommer med i löpningen tack vare det. De resterande 5 förtjänar sin plats genom startpoäng de fått vid tidigare prestationer. Inom travet körs också handicaplopp. Man kan till exempel handicapa hästarna fritt eller efter tid.

Heltäcka
När du som spelare streckar alla deltagande hästar i ett lopp har du "heltäckt".

Het
Temperamentsfull häst som slösar bort en massa krafter i onödan. Hästen vill springa fortare än kusken eller ryttaren vill. Kusken bromsar därför genom att dra hårt i hästens tyglar. Se även pulla.

Hoppa
Ett annat ord för att galoppera, se galopp.

Hänga på en töm
Om en häst blir entömd, och hänger på en töm i värmning eller lopp, så kan det vara ett tecken på trötthet eller att allt inte står rätt till (lutar huvudet åt ena hållet). Hästen kan till exempel ha ont någonstans.

Hängresa
När hästen får springa med i rygg bakom andra hästar och slipper offra krafter själv.

Högoddsare
En häst som inte är vidare betrodd bland spelarna och därför delar ut ett högt odds.


I


Ickevinnare
En häst som nästan alltid släpper konkurrent förbi sig på upploppet. Hästen ger inte sitt yttersta, vill inte bli först i mål.

Inget extra
Uttryck för häst som inte brukar utmärka sig i lopp.

Insatslopp
Oftast ett lopp med stor prissumma där ägarna själva har sett till att prissumman blivit så hög genom att betala för deltagande. De flesta stora årgångsloppen, Kriteriet och Derbyt tex, är insatslopp.

Isbana
Annat uttryck för vinterbana.


J


Jobb
Träningspass för häst.

Jockey
Ryttare som rider hästen i galopp- eller montélopp.


K


Kall häst
En häst som har slut på krafter och börjar tappa mark på övriga.

Kallblod
eller kallblodstravaren, från början nordsvensk kallblodshäst som man en gång började köra travlopp med. Idag skiljer man med olika stamböcker på sporthästen kallblodstravaren och nordsvensken. Kallblodslopp förekommer nästan uteslutande på norrlandsbanorna.

Kapabel häst
En bra häst som kan uträtta mycket i loppen, kapabel att vinna.

Kilometertid
Den totala tiden för hästen i varje lopp omräknas till en genomsnittlig tid per kilometer. Det är alltid den tiden vi i Europa anger som rekordtid. Den hittar du i travprogrammet. Där kan det stå 15,0 och då menas det att kilometertiden är 1.15,0.

Klaring
En häst man som spelare på förhand anser vara en säker vinnare.

Klasshäst
Häst som har hög kapacitet och anses ha möjlighet att ta sig uppåt i klasserna till toppskiktet i Sverige. Den ger alltid lite extra i täta slutstrider.

Klassiska löpningar
Inom galoppen finns det fem löpningar för 3-åriga hästar som räknas som klassiska. Dessa är Jockeyklubbens Jubileumslöpning (över 1600 m), Derbyt (2400 m) och St Leger (2800 m). Skulle en och samma häst vinna alla tre loppen så vinner den något som kallas Triple Crown, vilket är mycket ovanligt. Dessutom finns det två löpningar avsedda endast för ston; Dianalöpning (1600 m) samt Oaks (2400 m). De ursprungliga klassiska travloppen är Svensk Uppfödningslöpning för 2-åringar, Svenskt Trav-Kriterium för 3-åringar och Svenskt Trav-Derby för 4-åringar. Dessa tre utgör travets Triple Crown.

Kloss, klistrad
Att följa med tätt bakom konkurrenten i ett lopp med mycket krafter kvar och bara vänta på rätt ögonblick att sticka förbi. Se även Käka hjälm.

Klocka
Att klocka en häst innebär att ta tid med förslagsvis ett tidtagarur för att se hur fort den springer utvalda avsnitt på banan. Att ta tid på hästarnas uppvärmning kan ge många vinnare.

Komplettering
Ibland får spelarna fylla i delar av programraden för hand - göra en komplettering. Detta kan bero på att hästarna startar när programmet redan är tryckt. Uppgifterna finns på travbanan och på banans telefonsvarare.

Koppla greppet
Se grepp

Kort distans
Kallas även sprinterdistans, vilket inom galoppen innebär lopp på upp till 1400 meter. Den vanligaste sprintersträckan inom travet i Sverige är 1640 meter. Ibland körs det även över den engelska milen, 1609 meter, tex i Elitloppet.

Kortspeedig häst
En häst som har en kort men kraftfull speed. Den orkar bara springa maxfart en kort sträcka och sparar sig därför in i det längsta för att utnyttja den så sent som möjligt i loppet.

Kuskförstärkt
En häst som brukar köras av en amatör blir oftast kuskförstärkt när ett proffs tar över tömmarna i tävling. Se även kusklös.

Kusklös
Spelaruttryck för en häst med en dålig kusk. Hästen får ingen hjälp och är förlorad på förhand. Se även kuskförstärkt.

Kuskmatch
Tävling mellan kuskar oberoende av vilka hästar de kör. Charlie Mills Trot på Rommes travbana är den internationellt mest kända kuskmatchen med inbjudna stjärnkuskar från många olika nationer. Olle Goops utmaning som körs i Rättvik en tävlingsdag i juli varje år är en kuskmatch där Olles alla gamla lärlingar utmanar honom. De kör då tre avdelningar med olika hästar och den som skrapar ihop mest poäng är vinnare.

Kuskseger
Vinst som till största del är kuskens förtjänst framför hästens prestation, motsvarigheten inom galoppen kallas ryttarseger.

Kvallopp
För att få tävla i ordinarie lopp måste hästen ha fullföljt en offentlig löpning de senaste 12 månaderna eller godkänts i ett kvallopp (gäller ej insats- eller hinderlöpning). I kvalloppet räcker det om hästen underskrider en viss kilometertid; om de vinner eller inte spelar ingen roll.

Kvasta
Pigga hästar kvastar med svansen när de springer - svansen står rakt ut och ser ut som en kvast.

Kväva sig
Hästen kan kväva sig av ansträngning och iver. Ibland beror det på att hästen vill springa fortare än kusken tillåter så att kusken därför blir tvungen att dra väldigt hårt i hästens bett. Se även het.

Käka hjälm
Att sitta instängd tätt bakom konkurrenten i ett lopp med mycket krafter kvar utan möjlighet att komma ut. Kusken bakom släpper sin häst så långt fram han kan för att få en så bra placering som möjligt ändå. Hästens mule är uppe i motståndarens hjälm.

Kön
En position långt bak i fältet.

Körsvensändring
Om kusken har ersatts på grund av sjukdom eller annat efter programmet trycktes. Den nye kusken ska ha likvärdiga meriter som den ordinarie.


L


Ladda från start
Om kusken satsar hårt för att komma till ledningen från start.

Leda volten
Hästarna ett och åtta i voltstart leder de andra ekipagen till sina positioner inför starten. Kuskar kan bestraffas för en illa ledd volt eftersom alla hästar då inte har fått chansen från start.

Ledhjälp
Orutinerade hästar behöver ibland hjälp för att volta rätt, till exempel av att en person springer med och visar vägen.

Ledsna
Om hästen ger upp för tidigt efter att ha fått en tung löpning.

Lifta med
Att följa med i luftdraget bakom hästar utan att göra något grovjobb själv.

Linjestart
Startmetoden sker när startbilen inte fungerar. En tänkt startbil får hästarna att rätta in sig. Därefter måste de passera startlinjen samtidigt.

Lucka
Fritt spurtutrymme; det är svårt att få lucka från exempelvis rygg på ledaren eller tredje par invändigt, men får hästen det har den goda chanser att vinna eftersom den fått en vilsam löpning.

Luring
En relativt otippad häst som är värd att se upp med.

Lågklassigt
Ett lopp utan några profiler. Som upplagt för skräll.

Lånekusk
En kusk som kör en häst han inte själv tränar.

Långdistans
Den vanligaste långdistansen är 2640 meter. På Åmåls 800-metersbana räknar man distansen 2480 meter som långt lopp. Benämns som stayerdistans inom galoppen och är distanser från 2000 meter upptill 4000 meter.

Långsida
Hästen avancerar väldigt snabbt från en köplats fram till ledaren eller ledning på den sista bortre långsidan.

Långspeedig
En häst som kan hålla hög fart en längre sträcka.

Länsa undan
När hästen drar undan ensam i stor ledning.

Lärling
Tiden då kusken eller jockeyn genomgår sin utbildning är denne lärling. En galopplärling får viktlättnad för att kompensera sin brist på rutin. Till en början har en lärling 4 kg viktlättnad vilken minskas till 3 kg då fem löpningar har vunnits, därefter får ytterligare 30 löpningar vinnas innan lättnaden slutligen går ner till 2 kg fram till dess att lärlingen har 50 segrar. Inom travet finns ofta särskilda lopp för hästar körda av lärlingar.

Lärlingslopp
Lopp för lärlingar. Svårtippat eftersom lärlingarna har sämre rutin och sällan får köra de bästa hästarna.

Löphuvud
En häst med bra löphuvud ger sitt yttersta i spurten. Ett dåligt löphuvud betyder att hästen ger sig utan strid.


M


Markskygg
Rädd häst som ryggar för saker på banan, till exempel skuggor. För att råda bot på detta utrustas hästen med en detalj som hindrar den att se marken framför.

Matlapp
En liten prissumma för en placering i ett lopp. Oftast en 5:e-6:e placering. Ursprunget till namnet är att pengarna räckte till mat åt hästen i ungefär en månad. Så är det inte längre.

Matlappsjägare
Tipskommentar för en häst med begränsad kapacitet och som bara jagar pengar.

Medeldistans
Vanligaste distansen i travlopp. Enligt tävlingsreglementet är medeldistans sträckor mellan 2000 och 2399 meter, men vanligast är 2140 meter. Galoppen benämner milerdistans, dvs 1600 meter som medeldistans.

Meeting
En avgränsad tävlingsperiod. I V75 delas året upp i åtta meetings som är 6-8 veckor långa.

Miljon
Säger en spelare "Hon ser ut som en rund miljon" betyder det att hästen ser ut som en säker vinnare.

Monte
En tävlingsform och där travhästar tävlar med ryttare i sadeln. Förekommer enbart på uppvisningar i Sverige och utan totospel, men det är en stor sport i Frankrike.

Målfoto
Ett målfoto tas i varje lopp för att bestämma den exakta ordningsföljden i mål. Ett nödvändigt hjälpmedel när blotta ögat inte kan avgöra vem som passerade mållinjen först.

Målgalopp
Att galoppera över mållinjen är inte tillåtet för travhästar. Hästar som gör det diskas direkt.

Märr
Annat uttryck för sto egentligen fölstoet.


N


Naturtravare
En häst som inte behöver boots, gamascher, knäskydd eller annan hjälputrustning när den tävlar.

Nollopp
Lopp för hästar som tjänat noll kronor (eller strax över).

Nollpoängare
En häst som inte har tjänat några prispengar under sina senaste fem starter och därmed inte har några startpoäng.

Nordis
Nordsvensk travare, som numera heter kallblodig travare. Även kallad kallblod. Förekommer mest i Norrland.

Något tung
Ett uttryck för banans kondition vid längre tids blötväder. Vissa hästar har svårt att få det rätta fästet och blir lätt trötta om banan är något tung. Förkortas "n" i programmet. En något tung bana är cirka två sekunder långsammare.

Nötare
En häst som kämpar på och gör sitt i skymundan och sällan har några större framgångar, men ändå tjänar pengar.


O


Odds
Oddset används för att räkna ut vinsten. Insatsen multiplicerat med oddset minus insatsen är lika med vinsten. Begreppet odds kan även användas i samband med eventuella odds för hästen efter tävling eller oddsvisning inför tävling. Då anges den ungefärliga utdelningen per satsad tia.

Oddsare
En otippad häst som ger högt odds (om den vinner).

Omstart
När är en häst (eller kusk) gör fel i själva startögonblicket tex tjuvstartar blir det omstart. Varje ekipage får förorsaka en omstart. Vid den andra blir de diskade. Inom galoppen gäller att om någon häst bryter sig ur startboxen innan starten går så blir det omstart. Samma sak gäller om startboxgrindarna inte skulle gå upp för någon häst.

Oplacerad
En häst som slutar utanför prispengarna. Oftast sjunde häst i mål eller sämre (beroende på hur många hästar som startar). ). I Galopplopp är det vanligast med prispengar för de fem första placeringarna.

Orent trav
Hästar som rör sig orytmiskt blir rapporterade av bandomarna. Kan bero på att hästen skotts fel eller har en skada.

Ospeedig häst
En häst som är mer stark än snabb.

Osäker häst
Travhäst som ofta galopperar.

Outsider
Svårbedömd häst. Kan mycket väl vinna om den har en bra dag.

Oärlig
En häst som inte gör sitt bästa och inte vill kämpa i loppen.


P


Packa fältet
Sänka tempot kraftigt i ledning så att även de sackande hästarna kommer ifatt. Fältet packas ihop.

Paradare
En löpningsstil hos travhästar. Hästen springer med raka framben utan att böja knäna. Det ser ut som den går i parad.

Passgång
Otillåten gångart; hästen rör fram- resp. bakbenen parallellt. I trav rör sig hästarnas ben diagonalt. I USA körs speciella lopp för passgångare vilket går något snabbare än trav.

Passhäst
Ett uttryck för vilka hästar som sköts av vilka skötare. Varje skötare kan ha upp till nio egna passhästar. Världsstjärnor kräver extra uppassning och där är det vanligt med en häst per skötare.

Plats
På spelformen plats vinner du i normalfallet om den häst du spelat kommer etta, tvåa eller trea. Vid få startande (fyra - sex) blir det utdelning endast för ettan och tvåan i mål.

Plustal
Formtal minus vikt. Inom galoppen finns det en enkel metod för att snabbt bedöma hästarnas chanser i ett lopp. Denna metod är inte särskilt vetenskaplig utan mer statistisk. Hästens formtal minus dess vikt ger ett "plustal". Den häst som har högst plustal placeras överst.

Prepareringslopp
Att medvetet köra ett snällt, defensivt lopp med sin häst i syfte att bygga upp formen inför ett planerat lopp lite längre fram (där också prissumman är betydligt högre). Prepareringslopp är vanligt i Frankrike, särskilt inför Prix d'Amerique. Egentligen är det förbjudet; kusken är alltid skyldig att köra för bästa möjliga placering.

Proposition
Med detta menas själva förutsättningarna för varje lopp. Till exempel lopp för hästar, 4-8 år gamla, som tjänat mellan 40 000 - 250 000 kronor. Distans 2 140 meter. Tillägg 20 meter vid vunna 175 000 kronor. Varje månad utkommer STC:s propositionstidskrift där samtliga banors lopp ingår. Den studeras noga av alla tränare och ägare.

Provlopp
Som ett riktigt lopp men utan prispengar, domare, totoinsatser etc. Syftet med provlopp är att kusken/tränaren ska ge sin häst rutin eller förbättra formen utan stressiga omständigheter.

Provstart
Alla travhästar ska utföra en provstart innan den riktiga starten (ca 5 minuter före). Detta för att publik, domare eller banveterinär och spelare ska kunna göra en bedömning av hästarnas aktuella dagsform.

Pulla
En häst som inte lyder kuskens/ryttarens order utan vill springa fortare. Från det engelska ordet "pull". Kusken/ryttaren får då dra hårt i hästen.

Pulla upp
När kusken/ryttaren till ledarhästen sänker tempot kraftigt genom att dra i hästen. Från engelskans "pull".

På rulle
Att låta sin häst springa bakom andra hästar i vinddraget och på så sätt slippa ödsla krafter.


Q



R


Rakbana
Rakbana har på de senaste åren blivit en populär träningsbana för travhästar. Tempojobb och intervallträning körs på en rakbana; då slipper hästen påfrestningarna med träning på rundbana.

Ranking
Värdering eller seedning av hästarnas vinstchanser.

Rapporterad
Bandomar-term för hästar som travar dåligt och får anmärkning under ett lopp. Tävlingsreglementets bestämmelser kan ge rapporterade hästar startförbud.

Ras i kuponghögen
När en häst vinner som inte är tippad speciellt mycket på ett av streckspelen, t.ex. V75. Väldigt många kuponger missar chansen till alla rätt.

Rensare
Spelterm för en häst som vid seger rensar bort de flesta inlämnade eller kvarvarande system på till exempel V75.

Resa
Annat ord för ett löpningsförlopp. Andra par utvändigt är oftast en bra resa.

Rubriklopp
Benämning för vissa lopp i STC:s propositionshäfte där sponsorer kan köpa in sig.

Rullig
När hästen inte travar rytmiskt utan det ser ut som den rullar fram. Beror oftast på felbalansering eller skada.

Runda fältet
Att passera sina konkurrenter i ytterspår.

Rusare
En häst som av olika anledningar inte kan eller vill hushålla med krafterna. Rusaren tar ofta ledningen men orkar sällan hela vägen till mål.

Rygg (även: Draghjälp)
En bra rygg betyder att få bra draghjälp. Rygg på ledaren betyder en vilsam position för hästen. (Även: draghjälp)

Rysare
När en häst vid seger ger ett högt odds och orsakar ett kraftig stegrat kupongvärde. Med uttrycket rysare menas effekten hästen väntas ge de spelare som inte streckat rysaren på kupongen. Man ryser av skräck för en vinst.

Rökare
Vass speed från bakre fältet som ställer motståndarna chanslösa.


S


Singelstreck (även: Spik)
När bara en enda häst markeras i en avdelning på ett streckspel, V75, V64, eller V5. (Även: Spik)

Singla - se Singelstreck (även: att spika, singelstrecka)


Skimmel
En ovanlig färg på häst, med inslag av vitt och/eller grått. Numera är den sällsynt i svensk travsport men förekommer då och då inom galoppsporten.

Skräll
Oväntad vinnare som kan slå till; en skräll ger högt odds vid seger.

Slagläge
Eftertraktad position i travlopp varifrån hästen kan gömmas fram till upploppsspurten. Exempelvis andra par utvändigt.

Släppa av
Hästen får full anfallsorder och fria tyglar av sin kusk.

Smyglöpning
Att spårsnålt och utan att slösa onödiga krafter smyga i ryggar eller längs sargen på innerspår. Krav för många veka och oärliga hästar.

Snabbjobb
Ett träningspass för en häst i tävlingstempo. Galopphästarna går oftast snabbjobb över 800 till 1200 meter. Travarna 1600 till 2100 meter, ibland även längre.

Snabblopp
Löpning för hästar - snabbloppare - i den högsta klassen.

Snackhäst
Ofta en häst som redan före sin första start skaffat ett rykte om sig att vara extra bra.

Sparlopp
Ett uttryck som används när man väljer att bara strecka ett fåtal hästar i en avdelning på tex V75 för att komma billigt undan. Ett sparlopp omfattar två eller tre streckade hästar.

Speed
Engelskans ord för "fart" används i travspråk som "att vinna på speed", alltså inleda i lågt tempo och sedan avgöra tack vare hög fart sista biten över upploppet. Se också tvärspeedig.

Spelkupong
Blankett, tryckt eller elektronisk, på vilken man fyller i sitt önskade spel vid skriftlig beställning.

Spelkvitto
Beviset du får vid spel, som visar vad du har spelat på och för hur mycket. För att få ut dina pengar vid eventuell vinst måste du lämna spelkvittot. Vid spel via Internet sköts detta elektroniskt.

Spets
Den mest eftertraktade positionen i ett travlopp - ledningen.

Spik
En ogarderad häst på tex Dagens Dubbel, V5 eller V75. Se även Singelstreck.

Springspår
Startspår med extra möjligheter att skaffa sig en bra position. Startspåren sex och sju kallas springspår där hästarna får ett längre anlopp i starten och högre fart från början "flygande start". En startsnabb häst med springspår tas alltid på största allvar.

Sprinterdistans
Officiellt sträckor för travlopp mellan 1600 och 1999 meter. I Sverige körs sprinterloppen enbart över 1609, 1640 och 1680 meter. I galoppsporten är de vanligaste sprinterdistanserna 1000 - 1400 m.

Staketkusk
Benämning på en spelare som (från sin plats i publiken) har bestämda åsikter om hur kuskarna borde köra.

Stallskrik
En häst som det snackas om på stallbacken. Ofta en utan färska meriter som spelas hårt utan logisk anledning.

Stalltips
Tips från personer med anknytning till stallbacken där alla hästar, tränare och kuskar och jockeys håller till.

Startbil
Specialbyggd bil med påmonterade så kallade vingar som kan fällas ut och in. Startbilen är ofta automat- och datastyrd och håller drygt 50 kilometer i timmen vid startögonblicket.

Startbox
Galoppens vanligaste startsätt. Alla hästar ställs i boxar bredvid varandra i nummerordning och sedan går startboxgrindarna upp samtidigt för samtliga ekipage. På det sättet fås en jämn och rättvis start. I hinderlopp används istället voltstart där man vänder upp hästarna och därefter släpper iväg starten.

Starthäst
Häst som befinner sig i startaktuell form, eller har uppnått den ålder då den är aktuell för tävling.

Startpoäng
Varje intjänad krona ger hästarna en (1) startpoäng. Dessutom får de bonuspoäng för första-, andra- och tredjeplaceringar. Hästarnas samlade startpoäng (de fem senaste loppen) avgör sedan om hästen får plats i loppet.

Startsnabb
En häst med förmåga att stabilt och snabbt komma upp i hög hastighet från start. Många lopp i svensk travsport vinns från ledning så startsnabba hästar har en stor fördel.

Startspår
Varje häst har sin bestämda plats i starten. Vid strykningar kan spåren förändras. Spår sex och sju, springspåren, behåller alltid sina spår, liksom hästen med spår tre. Bakspår kan aldrig bli framspår. Ovanstående gäller vid voltstart. När det är voltstart gäller att bakspår inte flyttas fram till framspår vid strykningar.

Startprissumma
Summan är hästens samlade prispengar under karriären. Undantag finns för till exempel vissa importerade travare som belastas med en så kallad tvångsprissumma.

Stayer
Stark häst som gör sig bäst över långa distanser, 2640 meter och längre. En utpräglad stayer klarar sällan snabba tempoväxlingar. Inom galoppsporten är 2400 m den vanligaste stayersträckan.

Steg
Hästar rör sig olika. En del hästar tar långa steg, lägger mycket mark under sig medan andra har ett jobbigare rörelseschema. Man pratar även om flackt, runt steg. Se även aktion.

Streck
Du väljer hästar på V75-, V64, DD- och V5-kupongen genom att dra streck över programnumrens siffror.

Strykningar
Hästar som på grund av sjukdom, skador eller andra orsaker inte kommer till start. Det går nästan aldrig en tävlingsdag utan strykningar.

Stängt spår
Spår i det bakre ledet: i voltstart spår åtta till tolv och i bilstart spår nio till tolv. Ett bakspår är till nackdel för en startsnabb häst.

Stänkrädd
Somliga hästar är extra känsliga för grus från framförvarande hästar. För att råda bot på detta utrustas hästen med nosläder. En stänkrädd häst fungerar oftast bäst i ledning.

Svara
När en häst vägrar släppa förbi en attackerande konkurrent.

Svepa fältet (även Blåsa till)
En snabb attack från fältets bakre regioner fram till utvändigt ledaren eller ledning. Ovanlig företeelse i dagens jämna och tuffa travsport.

System
Motsatsen till enkelrad. Det finns ett oändligt antal systemvarianter.


T


Takta ur
En häst som plötsligt tappar rytmen i travet.

Ta upp
Att som ledare sänka tempot i loppet.

Tillägg
I förutsättningarna för varje travlopp, den så kallade propositionen, skrivs en del lopp ut för hästar i olika klasser. De som tjänat ihop mer än en viss penningsumma får ett tilläggshandikapp. Att plocka in 20 meters tillägg över en kort distans är mycket svårt.

Tom
Häst som inte har några krafter kvar när mållinjen passeras.

Toto
Förkortning för totalisator. Att kliva in på toton betyder alltså att man spelar och gör insatser på hästar.

Trafikproblem
Ett vanligt problem för hästarna som hittas i fältets bakre regioner under ett lopp. En avancerande häst kan få svar av en annan häst och hindras på vägen framåt. Då blir det trafikproblem.

Tredjespår
En vanlig position för attackerande hästar. Ett extra spår per kurva betyder ofta runt fyra meter extra att trava. Hästar som i sprinterlopp travar i tredjespår tillryggalägger 1645 meter i stället för 1609 meter.

Trycka på
Att pressa upp farten och utmana en konkurrent i ett travlopp. Ledarhästen kan få hårt tryck av den utvändige konkurrenten som vill ta över ledningen.

Trög
En häst som saknar förmåga att öka tempo snabbt. De tröga hästarna håller ett konstant tempo loppet igenom och är sällan några vinnartyper.

Tung bana
Banan försämrats på grund av regn och blir tungsprungen. Banan mäts i något tung, cirka två sekunder långsam och tung, mer än tre sekunder.

Turordning
ATGs ranking av V75-, V64- och V5-hästar. De träder in som reserver för strukna hästar i turordning om spelaren inte markerat egna reserver på kupongen.

Tusenklubben
Föreningen för travkuskar som vunnit minst 1000 lopp. Runt 50 svenska kuskar har klarat inträdet i Tusenklubben.

Tvångsstrykning
Alla hästar som anmäls till ett lopp kan inte få starta. De hästar med flest startpoäng tas bara med. Övriga hästar tvångsstryks och får hitta andra lopp.

Tvärspeedig
En häst som når toppfart på bara några steg. Det här är en värdefull egenskap hos de flesta världsstjärnor.


U


Uppanmäld
Häst som startar i ett lopp där den egentligen inte hör hemma och borde inte ha någon chans att hävda sig. Det finns flera anledningar till att en tränare uppanmäler; av poängbrist eller för att loppets distans eller startmetod passar den bra.

Upplopp
Den del av tävlingsbanan där slutstriden avgörs. Upploppens längd varierar från bana till bana. Ju längre, desto mer utslagsgivande. Solvallas upplopp är 194 meter långt. Axevalla har landets längsta, 223 meter, Åby och Kalmar har 222. Kortast är Visbys, bara 156 meter.

Uppullat
Ett lopp som ledarhästen gjort till en speeduppgörelse. Tempot hålls väldigt lågt i ledningen och det medför att hästarna i fältets bakre regioner har en omöjlig uppgift att ta i fatt till slut.

Utom-toton
Hästar som det inte går att spela på i ett lopp. De hästar som numera emellanåt går utom toton är som regel reserver för strukna hästar i speciella kuskmatcher.

Utvändigt
Att trava utvändigt om en konkurrent - i minst andraspår alltså. Dödens är positionen utvändigt om ledarhästen.


V


Vadhållningsbestämmelser
ATGs regelverk för spel på hästar. Godkänns av Lotteriinspektionen på uppdrag från regeringen.

Vadkvitto
Se spelkvitto.

Valack
En kastrerad hingst. Vissa hästar av hankön koncentrerar sig bättre på tävlingen som valacker.

Varmblod
Eller varmblodig travhäst, är en av Sveriges största hästraser. Nästan alla svenska travhästar härstammar från den amerikanska travaren som började utvecklas på 1850-talet. Det finns även franska och ryska travare. Varmbloden är större, ädlare och travar betydligt fortare än kallblod.

Vidöppet
Ett lopp som anses omöjligt att tippa, läge för helgardering.

Vingel
En häst som störs av dåliga ryggar och/eller vinglande ekipage. Då får den en extra jobbig löpning och kommer på vingel.

Vingla
En häst som bryter ut spår i banan helt utan anledning och som därmed ställer till problem för sig själv och för konkurrenterna.

Vinnarhålet
Positionen bakom ledaren i ett travlopp som ofta leder till vinst om luckan kommer. Ofta blir hästen fast med krafter kvar.

Vinnartyp
Travare med hög kapacitet och bra löphuvud som radar upp segrar. En vinnartyp är alltid värd ett streck på kupongen.

Vinterbana
Hårdfrusen isbana där hakar, broddar, krävs för att ge hästarna ordentligt fäste.

Volta
Att gå runt i cirkel i samband med startmetoden voltstart och vänta in rätt position och/eller tempo.

Voltstart
Den ena av två startmetoder i travlopp. I voltstart snurrar hästarna i cirklar tills startpersonalen anser att samtliga ekipage har intagit sina positioner. Därefter ljuder kommandoorden: klart, ett, två och kör.

Värmning
Uppmjukning ett par timmar före loppet i syfte att förbereda hästen för en tävling. En del hästar värms lugnt för att skaka bort stelheten, andra värms tuffare för att peppas extra mycket.


W X Y Z



Å


Årgångslopp
Löpning för jämngamla hästar. Hästar födda ett visst år tillhör en årgång. Alla hästar fyller, av praktiska skäl, år på nyårsdagen.


Ä


Ärlig
En häst som alltid gör sitt bästa och kämpar till sista droppen.

Ö


Öppet lopp
Ett lopp med mycket oviss utgång.

Öppet spår
Startspår i det främre ledet, utan framförvarande hästar i vägen. Ett kanonläge för startsnabba hästar som vill till ledning.

Överpacat
Lopp som inleds i extremt högt tempo. Täthästarna får problem att försvara sig i spurten om tempot inte sänks avsevärt mitt i loppet. Tilläggshästar hoppas alltid på överpace så de har möjlighet att komma in i loppet sista biten.

Överstreckad
En häst som streckas för mycket relaterat till dess chanser att vinna.